Kram till dig

Välkommen till min blogg, som vill försöka få Dig och Mig att må bra (fysiskt och psykiskt). Jag som står bakom bloggen är en kvinna i mina bästa år ;), konstnärlig, analytisk, socionomutbildad och kristen med mera. Jag bor i ett västerbottenshus på landsbygden i Västerbotten, tillsammans med min karl och våra två barn samt två katter och en hönsgrupp.

Inspirerande, underbara Dagny!

Kategori: Allmänt, psykisk hälsa, samhället

I kväll har jag sett två dokumentärer om Dagny; en 106-åring som bloggar och försöker leva livet och verkar vara sig själv. Hennes liv verkar ha innehållit både hemska och underbara delar, precis som det väl är för alla människor här på jorden.

De där dokumentärerna är ett tips att se, om du inte redan har gjort det. Eller så kan du se dem igen, förstås. :) Jag blev glad och även lite rörd när jag såg dem.




Dokumentärerna går att se på SVT play och heter: "Livet börjar vid hundra" och "Dagny - om jag sätter mig ner nu dör jag".

Adressen till hennes blogg är: http://www.123minsida.se/Bojan/99578365 För att komma direkt dit; klicka här!

Kram från Mita! 

Är gammal mat verkligen gammal?

Kategori: mat, miljön, samhället

Jag läste en artikel om en person som allt mer prövade på att äta mat där bäst före-datum har gått ut. Affärerna och privatpersoner slänger onödigt mycket mat. Mer än du och jag kanske tror kan ätas, av så kallad utgångna varor. Läs gärna artikeln och bidra till att skona vår natur! Klicka på länken nedan! 


Kram från mig! 

Tankar om dagens mediateknik

Kategori: Allmänt, psykisk hälsa, samhället

 
 
 
En sådan här icke elektrisk skrivmaskin hade vi hemma någon gång under min barndom. En jul fick jag en elektrisk skrivmaskin. Det var en lycka. Dator hade jag inte förrän i tidig vuxen ålder, även om det väl fanns innan dess, men inte så många hade hemma. Mobil hade man inte under min barndom. Det var fast telefon och telefonkiosker. Ändå är jag inte äldre än 41 år. Den tekniska utvecklingen har ju gått relativt snabbt och fortsätter ju att utvecklas.
 
Jag kan ibland känna mig lite less på all elektrisk media. Jag tycker att det är lätt att använda dator, mobil, ljudböcker, tv etc lite för mycket. Som att man lätt äter för mycket godis när det finns inom räckhåll och plötsligt känner man sig mer än mättad på det, men  tar ändå snart en till.
 
En "vanlig" bok kan dofta gott och doften liksom ge mig en viss, mysig, lyckokänsla. När man läser en sådan får man själv bestämma på vilka ord man ska lägga betoning och kan lätt ta en minipaus för att känna och tänka innan man fortsätter. Och det kändes nog roligare, mer som en skatt, att ha valt ut en eller ett par få böcker på biblan, eller att ha köpt eller fått en bok, som man verkligen var suhen på att läsa, än att utan ansträngning ha tusen böcker i mobilen i sin ficka, att utan nämnvärd ansträngning kunna plocka upp och välja mellan.
 
På en sådan där gammal skrivmaskin måste man nästan HAMRA dit bokstäverna på papperet. Jag minns hur fingret missade en tangent och istället råkade hamna in mellan dem. Och det mysiga "pling!"- ljudet när man hade kommit till slutet av raden och "dra tillbaka"- för att börja skriva på nästa rad. Och krånglet med att sudda när man hade råkat skriva fel. Då var man tvungen att sticka in ett slags vitt tipex-papperbit där tangenterna träffar papperet, backa och skriva igen, om ni vet hur jag menar. På den elektriska skrivmaskinen, som jag fick i julklapp, fanns det ett suddband, vilket kändes lyxigt!
 
Tja, det var allt vad jag hade att säga om sådant idag. :)
 
Kram till Dig!